Metod och källhantering

Metod

För att undersöka min frågeställning har en enkät skickats ut till elever på Lerums Gymnasium. Eleverna är från samhällsprogrammet, estetprogrammet, naturprogrammet, barn och fritid samt byggprogrammet. Totalt svarade 69 på enkäten varav 39,1% (27) var män och 60.9% (42) var kvinnor. Enkäten innehöll fyra frågor om deras shoppingvanor samt vad deras uppfattning om hållbarhet är. Den ursprungliga planen var att skicka enkäten till andra skolor och ungdomsföreningar också för att få ett bredare perspektiv men i slutet skickades den endast ut till Lerums Gymnasiums olika program. Det hade kunnat bli en mer objektiv bild med en bredare bas då svaren endast är från en skola kan vara ett resultat av normer som endast finns på skolan. Däremot har den breda variationen i program och årskurser gett en bredare bas för enkäten samt minskat risken för en skev bild av målgruppen.

Som en komplettering och fördjupning till enkäten intervjuades även Greta Zenob, 18 år, som gav sin bild av problemet från målgruppens perspektiv. Frågorna rörde hennes uppfattning av modeindustrin i förhållande till hållbarhet samt hennes shoppingvanor. En möjlig brist i diskussionen är att endast en person från målgruppen blev intervjuad. Hennes svar speglade dock enkätens svar väldigt väl vilket visar på att majoriteten av ungdomarna har liknande åsikter.

Källhantering

För att undersöka min frågeställning har hämtat information online och från boken “Klimat och psykologi” av Andreas Nilsson. Några av sidorna jag använt är “Better Cotton initiative” och artiklar från tidskrifter som GP. Jag har också läst GinaTricots och Lindex hållbarhetsrapporter samt årsrapporter, och undersökt de initiativ och mål de har satt för att förbättra deras hållbarhetspolicy. Dessutom har jag gjort 4 stycken intervjuer, en med Patrik Sörquist, forskare inom miljövetenskap vid Gävle universitet, en med Gina Tricots hållbarhetschef Emma Garrote, en med Lindex hållbarhetschef Sandra Persson och en med Greta Zenob.

För att hitta de jag intervjuade letade jag upp hållbarhetschefer samt pressansvariga på stora klädkedjor och mailade dem om att få ha en intervju. H&M svarade att de tyvärr inte har tid att medverka medans Zara och Dressman inte svarade alls. Lindex pressansvarige Johanna Hernström svarade dock och vidarebefordrade mig till Emma Garrote som svarade på mina frågor via mail. Lindex svarade först inte på mail, men jag kontaktade sedan Sandra Persson genom en gemensam vän som gick med på att ha en telefonintervju med mig. Patrik Sörquist hittade jag genom en radioprogrammet “Social förmåga lurar oss att tro att vi är miljövänliga” av Sveriges Radio där han stod listad som referens. Jag mailade honom och han gick med på en telefonintervju. 

Jag har valt att till en så stor grad som möjligt hålla mig till trovärdiga första- och andrahandskällor som böcker eller avhandlingar direkt från diverse forskare eller myndigheter, men jag har även använt ett fåtal artiklar eller radioprogram från nyhetsmedia som jag anser är trovärdig. Dessa källor är framförallt Sveriges Radio och GP, och jag såg också till att båda de utgivna informationskällorna är förhållandevis nya. Boken “Klimat och psykologi” av Andreas Nilsson fick jag låna av Högskolan i Borås som specificerar sig inom hållbart mode. Andreas Nilsson är professor i psykologi vid Göteborgs universitet och fokuserar huvudsakligen på attitydförändringar och normer inom miljöfrågor. Däremot har jag även valt att ha med sidor som “Jordens vänner” som skiljer sig från resterande källor. Den har ett mer tydligt bias än de andra källorna vilket gör de lite mer opålitliga, men det är däremot viktigt att få olika perspektiv. Jag tyckte att den var relevant att ha med eftersom jag också kunde backa upp den källan med andra källor vilket gör att den är trovärdig men tar ändå upp ett nytt perspektiv.

För att ge en bredare syn på hur företag påverkas av greenwashing hade jag även kunnat ta kontakt med en marknadsföringsansvarig för företagen för att komplettera de hållbarhetschefer som ställt upp, det hade kunnat ge en bättre och mer ingående bild av psykologin bakom marknadsföringen.